Inklusionism

Från Meta

čeština (cs) · Deutsch (de) · English (en) · Esperanto (eo) · español (es) · suomi (fi) · français (fr) · עברית (he) · 日本語 (ja) · norsk (no) · polski (pl) · português (pt) · русский (ru) · slovenčina (sk) · svenska (sv) · Türkçe (tr) · українська (uk) · 中文(简体) (zh-hans) · 中文(繁體) (zh-hant) · +/−

Inklusionism är uppfattningen att så mycket information som möjligt bör publiceras och bibehållas på Wikipedia och dess systerprojekt. Begreppet är en del av den terminologi som uppstått bland i första hand skribenter engagerade i den Internetbaserade encyklopedin Wikipedia. Dessa kallas inklusionister, och förespråkar att artiklar i första hand ska behållas, inte raderas. Inklusionister har en bredare syn om vad som anses relevant, ofta med inriktningen att allt har relevans i längden, och påpekar sällan vikten av relevans i nuet.

Inklusionism är motsatsen till deletionism, som i stället vill begränsa sig till det som kan betraktas som intressant och utesluta det som kan anses sakna märkvärdighet.

Översikt[redigera]

Inklusionismpolicyn förespråkar att artiklar bedömda som problematiska först och främst bör räddas från raderingar eller infogningar genom ändringar och bearbetningar tills de blir läsbara och neutrala. Inklusionisten ser inte till om ämnet i artikeln är märkvärdigt eller intressant, utan fokuserar i stället på om en artikel är (eller kan göras) saklig och användbar åtminstone för ett fåtal, och om läsvärdet kan höjas genom redigeringar och lämplig rubriksättning och fakta understödjas genom att artikeln förses med källhänvisningar. Man motsätter sig deletionismens förespråkande av "ovärdiga" artiklar med hänvisning till att det sättet att tänka hör hemma i de tryckta böckernas tid och värld, där utrymmet för text och antalet uppslagsord är begränsat, vilket inte är fallet när det gäller ett Internetuppslagsverk. Man motsätter sig även exklusionism, det vill säga avlägsnande av artiklar som är korta och innehåller mycket lite information. Artiklarna kommer sannolikt att byggas ut med tiden, menar inklusionismen, och artiklar med låg kvalitet kan förbättras med tiden (eventualism).

Därmed är inklusionismen inte nödvändigtvis för ett okontrollerbart växande Exopedia eller Metapedia. Man vill tillhandahålla olika instrument och verktyg så att skribenter kunniga på områden upptäcker och åtgärdar de bristfälliga artiklarna, och även ersätta system som alstrar många bristfälliga eller alltför korta artiklar med system som genererar en viss grundkvalitet. Ingen artikel får exkluderas för att det den behandlar saknar märkvärdighet, men ett visst grundläggande relevanskrav finns ändå bland moderata inklusionister. De motsätter sig exempelvis tanken att varje ordinär människa skulle skriva en artikel om sig själv och artiklar om sina ordinära kompisar, släktingar, barn och förfäder (så länge de inte blivit kända), eller exempelvis sitt eget hem (om inte byggnaden är historiskt anmärkningsvärd i sig och därmed bör stå som egen artikel) eller sin egen bil (det vill säga just den bilen, inte själva bilmärket bilen är utav eller biltillverkarföretaget, det kan däremot platsa). Samma sak med husdjur (även om själva djursorten så klart passar).