Kitalpha
| Kitalpha (α) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lilla hästen |
| Rektascension | 21t 15m 49,43192s[1] |
| Deklination | +5° 14′ 52,2430″[1] |
| Skenbar magnitud () | +3,919[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G7 III + kA3hA4mAp[3] |
| U–B | +0,284[2] |
| B–V | +0,529[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -15,71 ± 0,05[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +59,88 ± 0,23[1] mas/år Dek.: -94,09 ± 0,18[1] mas/år |
| Parallax () | 17,14 ± 0,21[1] |
| Avstånd | 190 ± 2 lå (58,3± 0,7 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,17 (0,71 + 1,18)[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,3[3] M☉ |
| Radie | 9,2[3] R☉ |
| Luminositet | 52,5[3] L☉ |
| Temperatur | 5 100[3] K |
| Vinkelhastighet | 20,0[4] km/s |
| Andra beteckningar | |
| Kitalphar, 8 Equulei, HR 8131, HD 202447, HD 202448, BD + 04 4635, HIP 104987, SAO 126662, FK5 800, GC 29735 | |
Kitalfa[5] eller Alfa Equulei (α Equulei, förkortat Alfa Equ, α Equ) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbel stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hästen. Den har en skenbar magnitud på 3,92[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 190 ljusår (ca 52 parsek) från solen.
Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]
Alfa Equulei har det traditionella namnet Kitalpha (sällan Kitel Phard eller Kitalphar), som är en sammandragning av det arabiska namnet قطعة الفرس qiṭ'a (t) al-faras "en bit av hästen".
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[6] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Kitalpha för denna stjärna den 21 augusti 2016, vilket och nu är infört i IAU:s Catalog of Star Names.[5]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan, Kitalpha A, är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G7 III[3]. Den har en massa som är ca 2,3[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 9[3] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 52[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 100[3] K.
Kitalpha är en spektroskopisk dubbelstjärna bestående av två individuella stjärnor. Följeslagaren är en stjärna i huvudserien av spektraltyp A och ungefär 26 gånger ljusare än solen. Den har en effektiv temperatur på 8 150 K och en radie som är 2,6 gånger större än solens. Det är en kemiskt märklig Am-stjärna.[3] De två stjärnorna roterar i en cirkulär bana med en omloppsperiod på 98,8 dygn.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.Vizier catalog entry
- ^ [a b c d] Cousins, A. W. J. (1984). "Standardization of Broadband Photometry of Equatorial Standards". South African Astronomical Observatory Circulars. 8: 59. Bibcode:1984SAAOC...8...59C.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Griffin, R. E. M.; Griffin, R. F. (2002). "Composite spectra Paper 11: α Equulei, an astrometric binary with an Am secondary". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 330 (2): 288. Bibcode:2002MNRAS.330..288G. doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05030.x.
- ^ Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
- ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
- ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, retrieved 22 May 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
