Cepheus

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Cepheus (olika betydelser).
Cepheus
Cepheus
Lista över stjärnor i Cepheus
Latinskt namnCepheus
FörkortningCep
SymbologiKepheus
Rektascension22 h
Deklination+70°
Area588 grad² (27:e störst)
Huvudstjärnor7
Bayer/Flamsteedstjärnor43
Stjärnor med exoplaneter1
Stjärnor med skenbar magnitud < 31
Stjärnor närmare än 50 ljusår5
Ljusaste stjärnanAlfa Cephei (2,44m)
Närmaste stjärnanKruger 60 (13,15 )
Messierobjekt0
MeteorregnInga
Närliggande stjärnbilderLilla björnen
Draken
Svanen
Ödlan
Cassiopeja
Giraffen
Synlig vid latituder mellan +90° och −10°
Bäst synlig klockan 21:00 under november.

Cepheus (samma på latin) är en stjärnbildnorra stjärnhimlen. Cepheus är cirkumpolär sett från Sverige.[1][2][3] Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Cepheus var en av de 48 konstellationerna, som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden har fått sitt namn efter Kepheus, som var kung av Aethiopien enligt grekisk mytologi. Kepheus var gift med den sköna Kassiopeia och far till Andromeda.

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden Cepheus som den kan ses med blotta ögat.

Här är en sammanställning på de stjärnor som har ett egennamn och de ljusstarkaste. I Cepheus finns flera ljusstarka prototypvariabler.[3][5]

  • α - Alfa Cephei (Alderamin) är en vit stjärna i huvudserien som är ljusstarkast i konstellationen med en magnitud av 2,45. Alfa Cephei är en Delta Scuti-variabel.
  • γ - Gamma Cephei (Alrai) är en dubbelstjärna av magnitud 3,21. Huvudstjärnan är en orange underjätte och följeslagaren är en röd stjärna. Det var i detta stjärnsystem som den första bekräftade exoplaneten hittades 1989. På grund av precessionen kommer Gamma Cephei att ersätta Polstjärnan som polstjärna ungefär 3000 e. Kr.
  • β - Beta Cephei (Alfirk) är en trippelstjärna. Huvudstjärnan är en blåvit jättestjärna av en magnitud som varierar 3,15 – 3,23 med perioden 0,19 dygn. Den är prototyp-stjärna för Beta Cephei-variabler.
  • ζ - Zeta Cephei markerar Cepheus vänstra axel och är en orange superjätte av magnitud 3,39.
  • η - Eta Cephei (Al Kidr) är en orange underjätte av magnitud 3,41.
  • ι - Jota Cephei är en orange jätte av magnitud 3,50.
  • δ - Delta Cephei är en dubbelstjärna där huvudstjärnan är en gul superjätte. Delta Cephei är prototyp-stjärna för cepheiderna som astronomerna kan använda som avståndsmätare i rymden eftersom de är lätta att känna igen och har liten variation i magnitud. Delta Cephei är den cepheid som befinner sig närmast oss förutom Polstjärnan. Delta Cephei har en genomsnittlig magnitud av 4,07.
  • ε - Epsilon Cephei är en gulvit underjätte och Delta Scuti-variabel av magnitud 4,18.
  • θ - Theta Cephei är en dubbelstjärna där huvudstjärnan är en vit jätte av magnitud 4,21.
  • μ - Granatstjärnan (My Cephei) är en röd superjätte av magnitud 4,23. Den namngavs av den berömde tysk-brittiske astronomen William Herschel på grund av sin vackert röda färg. Granatstjärnan är också den prototypstjärna för en grupp stjärnor som alltså kallas My Cephei-variabler. Den är en av de mest luminösa stjärnor som astronomerna känner till och har trots avståndet 2400 ljusår och att den är omgiven av interstellära moln.

Djuprymdsobjekt[redigera | redigera wikitext]

Stjärnhopen NGC 7380.
Spiralgalaxen NGC 6946 genom en kombination av bilder från Chandra-teleskopet och Gemini-teleskopet på Hawaii.

Det finns en hel del intressanta objekt i Cepheus. Här är några exempel.[5][3]

Stjärnhopar[redigera | redigera wikitext]

  • NGC 188 (Caldwell 1) är en av de äldsta kända öppna stjärnhoparna av magnitud 8,1.
  • NGC 7160 är en öppen stjärnhop av magnitud 6,1.
  • NGC 7380 är en öppen stjärnhop av magnitud 7,2 som omges av en nebulosa. Stjärnorna i hopen är mindre än fem miljoner år gamla vilket gör detta till en förhållandevis ny stjärnhop.

Galaxer[redigera | redigera wikitext]

Nebulosor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  2. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 23 januari 2014. 
  3. ^ [a b c] ”Cepheus Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/cepheus-constellation/. Läst 23 januari 2014. 
  4. ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
  5. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 344-345. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  6. ^ http://spider.seds.org/ngc/ngc.cgi?ngc+7023 The Interactive NGC Catalog at SEDS
  7. ^ https://en.m.wikipedia.org/wiki/S_155 Engelska Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]