Innehållspartnerskapshubb/Vitpapper/1. Varför Wikimedia Sverige initierade arbetet att bli en Tematisk hubb

From Meta, a Wikimedia project coordination wiki

Varför Wikimedia Sverige initierade arbetet för att bli en Tematisk hubb

Wikimedia-rörelsen har, som de flesta internationella rörelser, haft en betydande mängd diskussioner om hur man säkerställer olika värderingar och mål, såsom effektivitet, mångfald och samarbete och samarbete mellan olika aktörer.

Vid vissa tillfällen hamnar dessa mål i konflikt med varandra. Ibland är det därför att de faktiskt är i konflikt, men ofta är den uppfattade konflikten snarare beroende på vilken tidshorisont man tittar på. Exempelvis kan en centraliserad organisation på kort sikt vara mer lämplig för att öka effektiviteten, men på lång sikt kan en mer mångsidig uppsättning organisationer öka effektiviteten ännu mer. Det som var sant vid en tidpunkt kan förändras över tid och diskussionen om hur vi bäst kan uppnå vår gemensamma vision bör därför fortsätta att vara aktiv.

Wikimedias 2030 Rörelsestrategi Rekommendationer utvecklades mellan 2017 och 2020, och analyserades djupt på vilka sätt Wikimedia-rörelsen bör utvecklas fram till 2030. Den skickliga Kärnstrategiteamet från Wikimedia Foundation arbetade extremt hårt för att stödja Arbetsgrupperna. Dessa bestod av cirka hundra Wikimedianer från hela världen, med många fler som rådfrågades under hela processen, och arbetade för att leverera en uppsättning av tankeväckande rekommendationer för vad Wikimedia-rörelsen ska förvandlas till 2030.

En av de viktigaste utgångsrekonstruktionerna från denna process var avsikten att utveckla olika hubbarna runtom i världen. Det uppstod ett behov av två typer: regionala hubbar som stöttar organisationer och volontärer i ett visst geografiskt område (t.ex. ett östafrikanskt hubb) och Tematiska hubb som stöttar organisationer och volontärer inom ett visst område av expertis (exempelvis en hubb för partnerskap med innehåll).

Representanter från Wikimedia Sverige var stora förespråkare för konceptet av hubbar under utvecklingen av 2030-rekommendationerna. Stadgan ser hubbar som ett nyckelkoncept att organisera Wikimedia-rörelsen runt. En viktig anledning till detta är den verkliga brådskande implementeringen av en mer fördelad maktstruktur i Wikimedia-rörelsen för att ta itu med många av de identifierade frågorna som beskrivs i rekommendationerna. Som sådan var stadgan intresserad av att börja experimentera så tidigt som möjligt för att se hur idén om hubbar kan organiseras i den mycket komplexa och ständigt utvecklande Wikimedia-rörelsen.[1]

Förhoppningen var att dessa banbrytande insatser av Wikimedia Sverige som ett organiserat mellanstor stadgan skulle minska kostnaderna och komplexiteten för andra dotterbolag att kunna ta nödvändiga åtgärder när de tar en större roll i sina sammanhang.

Arbetet att bli en hubb har utförts med förståelse för att en tydlig definition av vad en hubb består av ännu inte har definierats, och för att den exakta omfattningen troligtvis kommer att förändras. I slutändan är det möjligt att Wikimedia Sverige inte formellt skulle kunna bli en hubb. Detta accepteras av föreningen om arbetet har flyttat nålen i rätt riktning och på vägen fram till mer fri kunskap.

Avsikten var, och är att inte bestämma eller hävda att vara en hubb under denna period. Det handlar snarare om att uttrycka avsikt och göra en seriös ansträngning för att inleda en övergångsprocess och en organisatorisk förändring, en process som skulle göra det möjligt för stadgan att utvecklas och få en ny, större internationell roll. Som sådan arbetar vi för närvarande med antagandet att Tematiska hubbar inte blir en separat rörelse enhet, utan en integrerad del av en framtida Wikimedia Sverige.

Förhoppningen är att detta hjälper oss uppnå målet av den Tematiska hubben.

Stödja innehållspartners över hela världen så att vi, i en gemensam ansträngning, kan använda crowdsourcing för att sammanföra, sammankoppla och utveckla den kunskap de har. Gratis, i all evighet.

Finansiering lokalt för att få arbete startad säkerställdes

2018 hade Wikimedia Sverige identifierat en uppmaning till projektbidrag på upp till 300 000 USD från en svensk finansiär. Det beslutades att ansöka om projektstöd som skulle fokusera på två saker:

  1. Undersöka begränsningarna i den aktuella batch-uppladdningsprocessen genom ett antal uppladdningar och beskriva processen; och
  2. Identifiera tillgänglig data om världens gallerier, bibliotek, arkiver och museer (GLAM), arbeta för att befintlig data ska få fri licens, och ladda upp så mycket information som möjligt till Wikidata. Målet var att skapa en unik databas med kontaktinformation som skulle göra det möjligt för aktörer med fri kunskap att snabbt hitta relevanta innehållspartners som de kan nå ut till som en del av olika initiativ.

Projektet som utvecklades fick namnet FindingGLAMs. Namnet understryker det långsiktiga målet att skapa möjligheter till flera nya GLAM-partnersskap med Wikimedia-rörelsen.

Värdefulla insatser gjordes av Wikimedia Foundations GLAM & Culture-team om hur detta stadgan kan bidra till att förbättra arbetet med innehållspartnerskap runt om i världen. Wikimedia Foundation gick också med i projektet som en partnerorganisation. Ansökan om ett projektbidrag fick fullständig finansiering och arbetet utfördes under de följande två åren.

Vitpappret från projektet FindingGLAM finns här. Projektet hjälpte till att etablera ett djupt samarbete med Wikimedia Foundation och att bilda framgångsrika partnerskap med UNESCO och andra FN-organ. Det hjälpte också till att skala laget på Wikimedia Sverige, och att testa och utveckla förmågan att ta en större roll i Wikimedia-rörelsen. Detta gjordes genom hundratals diskussioner genom teknisk utveckling, genom att stödja andra aktörer med mikro-bidrag, genom frivilligt engagemang på global nivå (t.ex. med tävlingar) och kommunikation till intressenter över hela världen. Viktigt för oss var att vi upptäckte många av de begränsningar och problem som vi insåg skulle kräva betydliga ansträngningar från vår sida att lösa.

Under denna period har vi också inlett och samordnat nya internationella initiativ som WikiGap. Vi var också värd för Wikimania under 2019, med ett tema som fokuserade på hur Wikimediarörelsen bidrar till att uppnå målen för hållbar utveckling (SDC). Dessa aktiviteter var viktiga för att skapa nya kontakter i Wikimedia-världen och för att Wikimedia Sverige skulle fortsätta sin utveckling.

Finansiering från Wikimedia Foundation för att fortsätta att skala följt

Arbetet som gjorts som en del av projektet FindingGLAMs ledde till många insikter. Samtidigt fortsatte utvecklingen av Wikimedia-rörelsens 2030-strategi.

Teamen vid Wikimedia Sverige och Wikimedia Foundation hade regelbundna, konstruktiva och positiva djupgående diskussioner om vad som skulle behövas för att etablera ett Tematiskt hubb i Sverige. Med tiden förändrades fokus och idéer när olika människor deltog i planeringsprocessen.GLAM och kulturteamet vid Wikimedia Foundation var en drivkraft i detta arbete och stöttade den interna processen vid Wikimedia Foundation att kunna framskrida. Det var också viktigt att den fungerade som en tankepartner för att utveckla de allmänna idéerna i rekommendationerna för 2030-strategin till ett vägledningskoncept för Tematiska knutpunkter.

Under projektet byttes dock ett antal viktiga beslutsfattare vid Wikimedia Foundation. Detta hade en stor inverkan på projektplaneringen och genomförandet.

Stora ansträngningar gjordes för att planera hur ett avtal mellan en stadgan och Wikimedia Foundation skulle kunna struktureras bäst. Detta förankringsprojekt kommer förhoppningsvis att göra det lättare och snabbare för andra dotterbolag att nå liknande avtal i framtiden.

Slutligen bestod initiativet av fyra delar:

  • Utveckla tillsammans med GLAMwiki-gemenskapen. GLAMwiki community består både av volontärer och personal som arbetar för att skapa ytterligare partnerskap mellan gallerier, bibliotek, arkiver och museer ("GLAM") med Wikimedia-rörelsen, en plan för de första åren av teknisk utveckling av hubben.
  • Utveckla ett förslag på hur ledningen skulle kunna se ut och en modell för hur det globala gemenskapen och hubben skulle kunna stödja varandra.
  • Undersöka hur finansiell hållbarhet för hubben kan uppnås.
  • Utveckling av en vitbok (detta dokument), som beskriver insikterna som har förvärvats under åren och som förhoppningsvis kan vara av värde för andra aktörer som är intresserade av att bli Tematiska knutpunkter i framtiden.

Det andra målet, att ge rekommendationer kring styrning och globala stödmodeller för samhället, försenades i mitten av projektet. Anledningen till detta var att strategiska rekommendationer fördröjdes, och vi behövde fortsätta arbetet för att slutföra ett långsiktigt samarbetsavtal mellan Wikimedia Sverige och Wikimedia Foundation.

Finansieringen gjorde det möjligt för Wikimedia Sverige att fortsätta att utveckla sin organisatoriska kapacitet. Detta gav organisationen i sin tur möjlighet att utöka sin grupp och ta sig an mer ambitiösa långsiktiga utvecklingsprojekt.

Fortsatt finansiering kommer att beslutas om framöver.

För den andra fasen undersökte vi möjligheten att bilda ett långsiktigt åtagande över flera år tillsammans med Wikimedia Foundation. Denna finansiering skulle användas för att bilda ett dedikerat team av utvecklare och personal som arbetar med t.ex. utbildning, evenemang och kommunikation som skulle stödja det globala GLAMwiki-gemenskapet. På grund av COVID-19 och möjligheten att Wikimedia Foundation inte skulle nå sina insamlingsmål, var dock den överenskomna summan till Wikimedia Sverige i slutändan betydligt minskad. Denna oväntade minskning av finansiering ledde till ett brådskande behov för Wikimedia Sverige att minska kostnaderna och säkra intäktsflöden från andra källor. Sedan dess har ett antal projektbidragsansökningar samt ett ökat fokus på lokal insamling av medel utvecklats.

2021 beslutades WMF att långsiktiga finansiering av hubbeventyrna ska avgöras av det ännu inte etablerade Globala Rådet med stöd av de nyskapade Regionala Bidragskommitéerna som WMF har skapat. De framtida rollerna för bidragskommittéerna och hur de interagerar med knutpunkter i rörelsen ska faställas. Ett bidrag till att fortsätta utveckla konceptet av Tematiska hubbar tilldelades och Wikimedia Sverige ansökte också om ett antal externa bidrag för att kunna fördela mer av sitt årliga bidragsplan till det internationella arbetet.

Noter

  1. Komplexitetsteorin för organisationer betonar behovet av ständiga justeringar för att hantera osäkerheter som finns i komplexa system. Experimentering, innovation och flexibilitet är avgörande för att kunna navigera i den komplexitet som krävs för att uppnå ett framgångsrikt resultat där de önskade förändringarna har skett.